Även om många förknippar Royal Albert Hall med klassisk musik är det inte det enda som denna anrika byggnad huserar. Flera olika slags arrangemang, bland annat tennis och sumobrottning, har hållits där. Byggnaden invigdes 1871 av drottning Victoria och är sedan dess en av Englands mest kända byggnader. Den designades av de två civilingenjörerna Captain Francis Fowke och Major-General Henry Y.D. Scott. Byggnaden bär tydligt inspiration från de grekiska amfiteatrarna. Vid de första konserterna upptäckte man att det fanns en del akustiska problem – det var helt enkelt för mycket akustik. Musiker som spelade där skojade om att man alltid hör bitarna minst två gånger i Royal Albert Hall, eftersom ekot var så långt. Man var tvungen att dämpa akustiken och nu hänger det skärmar i taket som dämpar.

Så mycket mer än klassisk musik

Förutom musikaliska konserter pågår det också många andra aktiviteter i Royal Albert Hall. Det har till exempel hållits tennistävlingar där. Det första mästerskapet i sumobrottning som hölls utanför just Japan hölls också faktiskt här. Under just det mästerskapet var de allra dyraste platsbiljetterna de som var på en kudde på golvet precis nedanför scenen som sumobrottarna tävlade på. På senare år har också platsen utanför hallen utnyttjats för tävlingar – bland annat i skateboard. Även om det är en anrik byggnad som främst använts för musikaliska framföranden har försöker man använda den på olika sätt i modernare sammanhang. Vill du besöka något arrangemang i Royal Albert Hall? – köp biljetter här. Du får garanterat en minnesvärd upplevelse, oavsett om du väljer en klassisk konsert eller något annat arrangemang.

Teater är något som funnit sedan antikens Grekland och alltid varit något som lockat människor från världens alla hörn. Här finner man storslagna tragedier och komedier som kan få en att ligga dubbelvikt av skratt, både nu som då. Det vanligaste när man pratar om teater är att man tänker på en viss inomhusbyggnad, men det finns gott om utomhusteatrar runt om i världen och här i Sverige. Här kommer du få fördjupa dig i varför utomhusteatern i Grekland var så stor som den var, samt vilka svenska utomhusteatrar som används flitigt än idag. Det finns bland annat en utomhusteater i Stockholm under en bro.

Antika Greklands utomhusteatrar

Dramat och teatern har som sagt sin start i det antika Grekland här i västvärlden. Här var det utomhusteater som gällde och inget annat alternativ fanns i början. Man skulle kunna säga att utomhusteatern är den riktiga och sanna teatern på grund utav detta. Här kunde man inte hyra komradio för att få teatern att fungera. Man var tvungen att nå ut till besökarna via talare som man fann inne i staden. Bakom scenen fick man ropa på varandra. Besök i utomhusteatern har sin grund i Dionysosfesterna. Detta var en årlig fest man anordnade för att hedra guden Dionysos. Han var en av fruktbarhetens gudar och sågs som skaparen av vinet. Dessa fester innebar att man varje år byggde upp en scen utomhus. Där samlade man sedan en stor kör som sjöng dramatiskt och där skådespelare skildrade spännande scener. Vanligt för teatern på antiken var att man hade en berättare som byggde upp scenerna med ord innan.

Svenska utomhusteatrar

I Sverige är det fortfarande vanligt att man besöker utomhusteatrar på sommaren. Beroende på vilken teater man väljer att gå på kommer utbudet att variera mycket. En av de mesta kända och använda utomhusteatrarna i Sverige är Vallarnas friluftsteater i Falkenberg. Denna började användas som utomhusteater 1996 och riktar sig främst till så kallade buskisar. Buskisar är en form av komedi där humorn är mycket inriktad på skämt om sex och förhållanden. En av de större och äldre utomhusteatrarna finner vi på Gunnebo. I Gunnebo sommarteater finner du en historisk miljö fylld med ett stort slott och en vacker landsbygd. Här brukar det sättas upp en teateruppsättning varje år som är fylld av kända skådespelare. Även om det oftast spelas komedier kan man emellanåt även finna mera klassiska dramer på denna utomhusteater. Att gå på utomhusteater är en väldigt speciell känsla som skiljer sig starkt från den teatern man upplever inomhus.

Det grekiska dramat var centralt i den grekiska kulturen under antiken. Det utvecklades framförallt i vad som då var staten Aten, där det också blev en fast del i festivalen Dionysia som spelades till guden Dionysos ära. De klassiska genrerna inom grekisk antik teater är tragedi, komedi och satyrspel. Komedi är den äldsta formen av teater, som kan dateras till år 486 f. Kr. Genren utvecklades egentligen ur satyrspelen, som avbildade händelser i gudavärlden på ett humoristiskt sätt. Tragedin har istället sitt ursprung i religiös körsång. En skådespelare vid namn Thespis krediteras ibland som tragedins fader, eftersom han sägs vara den första som introducerade en skådespelare utöver kören på scenen vid religiösa uppträdanden. Detta har dock ifrågasatts, då verkligheten sannolikt var mer komplicerad än så. Thespis var i vilket fall den populäraste skådespelaren som framförde denna nya form av teater som kallades tragedi, där körsångare eller skådespelare talade de olika rollfigurernas ord, och där karaktärerna skildes åt genom att de bar masker. Om du är en skådespelare och är stolt över det kan du beställa namnskyltar här som visar upp ditt yrke.

Teater i det antika Grekland utspelades alltid i amfiteatrar och var således en form av friluftsteater. Amfiteatrarna bestod av cirkelformade läktare av sten, som ibland var helt slutna och ibland öppna. Scenen var helt enkelt det runda utrymmet i botten av cirkeln av läktare. Denna yta kallades orchestra. Orchestran befann sig ofta i en dal eller längst ner vid en kulle. På detta sätt skapades läktarnas lutning naturligt. Läktarna kallades theatron, som betyder ”plats varifrån man beskådar”, och ur theatron skulle ordet ”teater” utvecklas, vilket kom att omfatta inte bara läktaren utan hela platsen där teater utspelar sig. Bakom speleplatsen eller orchestran fanns ofta en samling byggnader som kallades skene. Byggnaderna kunde också ligga vid sidan av orchestran, och fungerade som omklädningsrum för skådespelarna, och ibland även som bakgrund till teatern. Ofta fanns tekniska anordningar inbyggda i skene, som gjorde att man till exempel kunde hissa ned figurer över scenen som skulle föreställa gudar. När detta hände kallades det för deus ex machina.

Teatrarna byggdes storskaliga, och kunde rymma så många åskådare som 14 000. Matematiker spelade en stor roll i konstruktionen av teatrarna, eftersom det krävdes många beräkningar för att skapa en teater där akustiken lyfte skådespelarnas ord ända till raden högst upp. Deras kunskaper i akustik står sig väl även jämfört med dagens teatrar.