Den romerska teatern i Cartagena

Den romerska teatern i Cartagena

Cartagena är en stad med drygt 200 000 invånare i regionen Murcia i södra Spanien. Cartagena har varit en levande och bebodd stad i mer än 2000 år, till stor del tack vare dess läge – Cartagena hade en försvarbar hamn som var en av de viktigaste i hela västra Medelhavet. Staden hade sin storhetsperiod under det romerska riket, då den kallades Carthago Nova (Nya Karthago), och detta har lämnat många spår i dagens Cartagena i form av en mängd historiska byggnader. Romarna var till exempel kända för sina badhus, men detta är något som inte finns bevarat i Cartagena. Invånarna får därför nöja sig med att bada i badkar i sina egna hem. En av de viktigaste kvarlämningarna från romartiden i staden är dock den romerska teatern, som byggdes mellan år 5 och år 1 f. Kr. Teatern hade plats för ungefär 7000 åskådare, och var aktiv i ungefär 200 år, men under 200-talet e. Kr. byggdes en marknad över teatern, då man återanvände en del av teaterns byggmaterial. Man tror att denna marknad övergavs efter en brand i Cartagena år 425, som orsakades av det germanska folket vandalerna. På 500-talet e. Kr. skulle dock platsen återigen användas för en marknad, denna gång under det bysantinska riket.800px-Teatro_Romano_de_Cartagena

Under 1200-talet försvann än mer av teatern då man byggde stadens nu äldsta katedral över den övre sektionen. De första delarna av teatern återupptäcktes igen år 1988, i samband med att man skulle bygga ett centrum för konst och hantverk på platsen. Det var arkeologen Sebastián Ramallo Asensio från Universidad de Murcia som gjorde upptäckten. Därefter påbörjades arkeologiska utgrävningar, under ledning av Ramallo Asensio, samt ett arbete med att restaurera teatern. Teatern hade bevarats i mycket gott skick, och hela 60 procent av det ursprungliga materialet hittades begravt under marken. Arbetet blev delvis färdigt år 2008, och samma år kunde man också öppna det museum om teatern som byggts i samband med restaurationsarbetet. Idag går det att besöka teatern som turist, och vandra runt på scenen och på de olika sittsektionerna. Samtidigt fortgår arbetet med restaurationen, framförallt med teaterns portal, ett arbete som man inte beräknar kommer att vara helt klart förrän 2020. Arbetet görs med noggrannhet, och man åtskiljer tydligt de delar som är från den ursprungliga teatern och det som byggts till med nytt material. Kanske kommer man snart att återigen kunna se pjäser på den mer än 2000 år gamla teatern.

Colosseum

Colosseum

I centrala Rom, i Italien, ligger den absolut största amfiteatern i världen. Till skillnad mot vad de flesta tror är det officiella namnet på denna spektakulära byggnad Amphiteatrum Flavium, på svenska Den flaviska amfiteatern. Namnet har den fått efter den släktdynasti, den flaviska ätten som innehade den kejserliga makten vid tiden för dess uppförande. Vespasianus var den kejsare som, år 70 före vår tid, tog initiativ till att uppföra den här mycket kända ellipsformade amfiteatern. Bygget kom att slutföras under Vespianus sons, kejsar Titus’, ledning. Det var Domitianus, Vespasianus yngre son, som konstruerade amfiteaterns underjordiska system av tunnlar, vari djur och slavar var inhysta. Genom Domitianus’ försorg byggdes Colosseum ut för att öka publikkapaciteten.

Naturligtvis handlar det om den mytomspunna amfiteatern Colosseum, skådeplats för allt från publika avrättningar, strider mellan vilda djur eller mellan vilda djur och människor. Colosseum var även en av de amfiteatrar där spännande och exalterande evenemang som gladiatorspel, teateruppsättningar baserade på klassisk mytologi och skensjöslag, liksom rekonstruktioner av berömda strider, gick av stapeln.

 

Amfiteater – vad är det
En amfiteater är en rundteater som betecknar en teater där publiken är uppställd runt själva skådeplatsen. Skådeplatser som dessa benämns idag som arenor eller stadiums.

Självklart ställer vi oss idag frågande till vilken teknik romarna använde för att fylla amfiteatrarna med tillräckligt vatten för att hålla skepp flytande under sjöslag. Hur löste man exempelvis problemet att tömma arenan på så mycket vatten tillräckligt snabbt så att gladiatorspel och andra skådespel kunde genomföras ett efter det andra. Just den snabba övergången mellan vatten- och jordbaserade skådespel verkar ha varit en stor attraktion i sig självt.

 

Smått och gott
Med en omkrets på 524 meter och är 48 meter hög skattas det att Colosseum kunnat ta emot mellan 50 000 och som mest 87 000 åskådare.

 

Panem et Circenses
Bröd och skådespel myntades först av den romerske diktaren Juvenalis, under det första århundradet efter vår tid. Vad han åsyftade var aristokratins gåvor i form av livsmedel och vete till de lägre klasserna i samband med stora skådespel. Juvenalis menade att den här typen av gåvor var ett sätt att distrahera de lägre klasserna från rådande samhällsproblem och de övre klassernas överflöd. Något även dagens makthavare och elit tycks ha tagit intryck av …

Colosseum 22